Vad händer?
Jo, jag sitter uppe sent och ritar vänsterhänder. Inte helt färdigt. Amanda, sova, NU...
Uppdaterad färdig skiss:
Kondomträd
Visste inte vad det skulle bli. Men det ser inte ut som något annat än ett träd gjort av kondomer...hmm.
Gimp makes me happy
Ibland bara ritar man nåt. Är man inte nöjd, kan man bara göra om bilden i Gimp och så blir den plötsligt mycket bättre. Sweet.
Ursprunglig bild:
Redigerade i Gimp:
Ursprunglig bild:
Redigerade i Gimp:
Titanic är världens bästa film
Och jag kan se den om och om igen verkligen. Fast det gör jag kanske inte för den är ju så himla lång...
Älskar den här scenen när Jack och Kate dansar: http://www.youtube.com/watch?v=U50hqJS2ock
Älskar den här scenen när Jack och Kate dansar: http://www.youtube.com/watch?v=U50hqJS2ock
Synd att ansiktet blev lite CP när jag skulle fylla i med bläck...
Rose passar faktiskt bättre som råtta.
Gimp image editor och jag i en lycklig harmoni
Tack och lov för datorer. Tack och lov för kameror. Lekte lite med fotografier i Gimp igår kväll. Så två bilder blev såhär:
De ser liksom målade ut fast de inte är det, när man suddar ut och grejar.
Helgen bestod av Emil Jensen, Maffia och Korridorsfest!
Jag brukar inte skriva om en massa skit jag gör om dagarna, för det känns ohållbart och ovärt att uppdatera om allt man gör hela tiden. Men nu fick jag ett infall!
I fredags såg jag Emil Jensen på Reginateatern. Han var riktigt bra. Politisk på ett ödmjukt sätt. Rolig och lustig på ett ödmjukt sätt. Charmig. Man blir liksom lite småkär i han! Ibland när han berättade saker övergick berättandet plötsligt i något poetiskt rim, så att oförutsäjbara övergångar skapades mellan vanligt prat och poesi. Han är ockskå en väldigt bra talare, orden gick rätt in i mitt blödiga hjärta haha. Texten i vissa sånger gick inte in lika bra, men vissa sånger var mysiga och lekfulla. Bäst var de sånger som kom som extrauppträdanden i slutet, vilket var lite underligt. De bästa sångerna borde väl ändå ha ingått i showen från början? Han kanske vile testa nytt material? Vad vet jag. Aldrig hört talas om människan förrän i fredags, men nu kommer jag alltid minnas den skånska lilla My som sjunger "så får du mig ändå".
Sen efter det blev det Maffiafest hos Mikael med Johan och deras vänner. Tänkte först köra en lugn kväll och satsa på lördagen istället. Men alltid när jag har den inställningen så blir det alltid att man är uppe hela dygnet ÄNDÅ! Hopplös. Jag lever i en tvärtom-värld. Men blir väl så när man har kul :)
Kommer hem sliten som en...i dunno, nåt jävligt slitet. Sover bort dagen. Vaknar, duschar, äter, och rusar vidare till Sarahs Korridorsfest!
(Bilden är tagen av Johan! Kolla in hans grymma fotoblogg: http://www.bohlinphotography.com/blog)
Det var tema Överdrivet men jag hade ingen fantasi så jag klädde inte ut mig. Sarah var skitcool med cola-burkar i håret! Lady-Gaga stilen är hetare när den inte är på lady gaga ;P
Korridorsfesten blev riktigt kul på slutet. Även om jag var för jävla trött. Ännu en sen natt/tidig morgon, men så värt det :) Att vakna till världens finaste vårväder med sköna människor var inte helt fel heller :)
Är fortfarande helt slut efter helgen. Det skrämmer mig nästan. Känner mig gammal och slö. Måste ut och springa och va lite hälsosam! (Säjer jag och springer sen ner till köket för att äta Ben and Jerrys...illa.)
Synapsis kom idag! Snacka överdriven hybris :P
"Jag lyssnar på toner från Miriam Makeba och kommer tacksamt fram till att musik är den enda medicin jag behöver."
SWEET! /Amanda
Några ögonblick från helgen i Järvsö! :)
I sittliften
Cane redo och pepp
Fikapaus med lillebror
Rufsig men glad
Tur att Cane knäppte lite kort! Sjukt bra och intressanta samtal vi hade sent på nätterna innan vi somnade :)
Nu ska jag sova så jag orkar plugga som fan imorrn! Lite viktigt...
---
Natti natti /Manders
Om jag någon gång skriver en bok..
..så kommer den oundvikligen handla om kärlek och vara lite flummigt poetisk.
---
Idag hittade jag något gammalt jag skrev för två år sen i ett av mina kurshäften. Jag tyckte den var lite fin :)
---
"Den första kärleken":
(Ett A4. En minut. Ingen tid att prata om hur vacker och underbar du är. Du har betytt så mycket för mig. Det skulle ta mer än ett papper och 60 sekunder att beskriva vad du fått mig att känna. Jag sväljer ångesten. Darrar av tanken att lämna dig, men det är enda sättet. Jag förtjänar inte ens att få uttrycka mina känslor på det här sättet, för du kommer alltid att förtjäna oändligt mycket bättre förklaringar. )
Speciell. Inte som dem andra. Svär att endorfiner kan vandra genom luft, för varje gång du är nära blir atmosfären runt mig fylld av dem. Eller om det är färger som svävar. Transparenta färger som drar linjer mellan våra blickar. Våra kroppar.
Har aldrig upplevt sån ögonblicklig gemenskap och tillit, en sån dragningskraft. Men för någon som varit färgblind större delen av sitt liv, kan det vara svårt att helt plötslig svälja ett så stort intryck i en värld där verkligheten tidigare varit så blek. Världen blev plötsligt stor med oändliga möjligheter. Som om en miljon färgglada balonger frigjorts på en öppen äng och fladdrigt flyger upp mot en klar och öppen himmel med solsken.
Jag är som ett naivt barn som påbörjat skattjakten. När jag hittar skatten jag letar efter ska jag komma ihåg att du var regnbågen som fick mig att börja leta. Min första kärlek. Må du sprida solljuset kring dig i sommarens regn, för regnbågen är du. Tack för att du fick mitt blod att vakna. Nu ger jag mig ut på ett spännande hav. Min ungdom skriker av längtan. Låt leken börja. Låt färgerna yra tills allt blandas och blir ett hysteriskt kaos, så att det skär sig i mina ögon.
För en dag kommer barnet att växa upp och inse att leken bara var just en lek. Att skatten i slutet av regnbågen bara finns i sagorna och att färgerna finns där jag väljer att se dem. Men intrycket och minnet av dig kommer alltid att bestå. Dina vackra färger ligger kvar, intorkade allra längst ner under alla andra lager, på den ursprungliga paletten där allt en gång började.
---
Det var det! Lyssnar på just nu: http://www.youtube.com/watch?v=crXK49f9kQg&feature=related
Kärlek :) /Manda
Färg
Känns alltid så konstigt att färglägga något man skissat med blyerts... det känns som att man förstör något samtidigt som man kanske ändå gör det bättre. I det här fallet blev det bara något helt annat än vad det var innan. Ser inte ut som Lilian längre :P (tänderna blev lite knas, mest för att svarta tuschpennan var så tjock och munnen för markerad).
Frukost och en penna
Satt och åt min frukost när jag fick syn på två möss som sprang utanför köksfönstret och samlade ihop frön. Urgulliga! Ville bara säja det :P
Iallafall..när jag satt där i köket började jag skriva lite på tepåsepappret. För jag kom att tänka på en diskussion jag haft på en tjejmiddag ett tag sen. Då pratade vi om illegala invandrare som kom med båtar till Grekland, och blev nedskjutna på order av staten. Tänkte mig att jag simmade där i havet liksom...
---
"Swimming in an ocean with too much water
I know I won't make it across the border
Laws are laws, but life is not life
I look into the sun and think of what my life has become
Soon I realise, the pain goes much deeper than my eyes
A father sees his daughter drown as she sinks beneath the waves
There's nothing he can do but to follow her too.
In a parallell universe where people did not blame,
we would have had a normal life in the country to wich we came"
Morgonlåt: Jag kommer (Veronica Maggio)
Något annat
Dagens, såhär på kvällen
Är ett självporträtt. Fullständigt livsfarligt, för man blir fan aldrig nöjd. Fortfarande inte jag ju! Men det kommer väl..
Våffelbuffé..
..för 25 kronor på ÖGs. Det är farligt! Gick dit med Sarah och Rona, de gjorde min dag :D
Vaknade upp pigg och fräsch för första gången på länge idag. Något spännande och konstigt ligger i luften. Allt är så crispy och fresh! Vårens nyvaknande smittar av sig på min inre rytm.
Sista för dagen, dags att sova, för snart går solen upp...
Givetvis en sång också :) http://www.youtube.com/watch?v=EhGN7NksUpM&feature=related, om du som jag behöver en lugn start på morgonen.
Sweet dreams /Manda
Sweet dreams /Manda
Raga Naga
Så heter Dyzan's låt, som fått mig att skriva och rita en massa saker dom senaste dagarna. Den är så skönt meditativ.
Lyssna HÄR.
Lyssna HÄR.
Butterface
Everything looks great...but'er face!
Shit. Högerögat större än det vänstra. Munnens vänstra del sträcker sig längre än höger mungipa. Allt är liksom assymmetriskt och snett. Höger och vänster ansiktshalva är typ två olika personer helt och hållet. Sen ser hon lite ut som en blandning av en häst och en hund. Så går det när man skissar i sömnen! Men om man höjer näsan lite, och förstorar hennes vänsteröga lite...då kanske det kan bli lite människa av allt blyers. yeeees. Så jävla svårt att rita av saker som lever och rör på sig. Nästa gång blir det hederliga fotografier att rita av... :o
Men ibland orkar man inte göra om och göra rätt, ibland kör man över skiten. Resultat: Ett vindögt nånting med lustig haka :P
Dagens monolog: Förlåt då..
Fan, ibland gör man misstag i livet. Saker man inte kan släppa. Jag har iallafall lärt mig något... hoppas jag. Men ibland måste man väl få göra misstag och kunna be om ursäkt? Vilken människa kan hålla sig i skinnet varje sekund i livet? Vart tog andra chansen vägen... Ju mer man vill något ju mer fel kan det gå. Men nu lämnar jag allt det bakom mig. Det är vår, och jag vill leva varje sekund som att det vore den sista. Jag kan vara glad för det lilla jag fick istället för att älta det som aldrig blev. Och det är just det jag tänker göra nu, även om jag alltid kommer undra, lite grann, hur det kunnat bli. Hej då.
Drömmen
Jag ligger ibland och tänker på en dröm jag haft.
När jag sluter ögonen vaknar jag upp i en parallell värld. Jag ligger i en stor säng med ett fluffigt gyllene överkast. Små speglar blänker i taket. Stora valvlika fönster utan glas gapar mot en oändligt lång öken där sanddynor breder ut sig, och jag tror att jag befinner mig i Indien. Långt bort smyger sig solen ner framför en röd horisont. Allt rör sig mycket långsamt i en slags harmoni med allt annat. Sandkornen vandrar stillsamt med vinden. Oranga och guldfärgade silkestyger som hänger ner från taket, och runt fönstervalven, dansar i vindens mjuka rörelser. Fastän allt runt omkring mig är i långsam rörelse känns det som att jag själv befinner mig i något slags vakuum. Inga ljud når mina öron, inga vindpustar når min hud.
Jag får syn på en stor gammal bok som ligger mitt på golvet framför sängen där jag ligger. Jag öppnar den tunga läderpärmen som omsluter de tunna gula pappersarken och överraskas av det jag ser. I boken finns bara handritade bilder på mig. Mig från olika vinklar. Olika platser. Olika tider i mitt liv. Varje bild fångar en känsla djupt rotad inom mig. Varje bild hade en historia att berätta.
Jag bläddrar fram till kapitel 22. Där tar bilderna slut. Jag tar fram en penna ur ett skrin och målar en ny bild på det tomma bladet. Jag vet inte vad det ska bli, men i mitt impulsiva och kaoslika skapande av linjer och detaljer träder häpnadsväckande nog en organiserad bild fram. Det var inget jag någonsin sett tidigare, så jag antog att det måste vara framtiden.
Precis som med de andra bilderna, fångade den en känsla djupt inom mig. Men det var en känsla jag aldrig känt förut. En känsla som ändrade riktning för varje nytt ögonblick. Det var en känsla av sötma, av värme, av blindhet, av oskuldsfullhet och av tillit. På bilden såg jag dig.
Tid är som vatten
Livet har varit ett roligt äventyr. Så många olika känslor som färgat vardagen, så många miljöer och så många överraskningar. Tid som passerar. Tid som tas. Tid som ges. Varje ögonblick har varit unikt på sitt egna vis.
Ögonblick är som snöflingor jag fångar på min tunga en kall januarinatt. Alla flingor är unika trots att de alla består av vatten. Tänk vad underbart om tiden, liksom vatten, kunde frysa och allt bara stannade upp. När vågorna är lite för höga, strömmen lite för stark, eller regnet lite för tugnt. Om allt bara frös skulle allt bli mjukt, lent och vitt istället. Likt en kall januarinatt. När tiden innebär emotionella stormar, att den bara rusar förbi, eller att allt känns som en börda. Då är det dags att ge sig ut och fånga snöflingor med tungan, och ta till vara på ögonblicken. Det ska trots allt vara ett roligt äventyr, livet..
Jag kan inte påstå att jag är teknisk...
...så bilden får faktiskt va sne tills jag orkar störa mig på det tillräckligt mycket. Tills dess ska jag fundera på vilka färger som passar att måla med.
Oh, nu fixade det sig! Problem solved.
Dagens mönster
Skider som glider
I helgen blir det skidåkning i Järvsö :) Cane hänger med! Och halva morsans jobb dessutom...folk från läkemedelverket. Mest kul är det att jag ska få inviga min nya chockrosa skidjacka. Oh yeah :D
Bloggstädning
Har rensat lite på bloggen. Var ju bara en enda röra. Har slopat vetenskapshörnan också om ni undrar vart den tog vägen. Någon slags måtta ska man väl ha, typ?
Synapsis
Idag skickades Synapsis till tryckeriet :D Så snart får alla medicinare hem det underbara lilla mästerverket. Såhär ser omslaget till denna månadens tidningen ut! (Notera att det inte är jag som gjort bilden).
