Bruna blommors sång

De sjunger om förlorad kärlek.
Om vissna blommor som tappat sin kraft.
Vet de att blommor som luktar bensin,
får gnistor att sätta allting i brand.
Lågan må se vacker ut,
men smärtan är påtagligt sann.

En skur kalla tårar för att fukta minsta rot
Om roten ens fanns där när hjärtat slog ut i gråt.
När solen åter skiner på en kall och fuktig kind
Blir hjärtat lite mjukare och känslan blir en vind
Lättnaden och regnbågen måste visa sig till slut
För hur annars kan en veta att smärtan hittat ut.



RSS 2.0